Jesper

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Mansnamnet Jesper är en nordisk utveckling av tyskans Jasper, Jaspar, som i sin tur är sidoformer av Kaspar. Detta namn tros vara en ombildning av ett persiskt ord med betydelsen ’skattmästare’ (se 6.1).

Jesper har funnits i svenskt namnskick sedan 1400-talet. Namnet har inte varit lika vanligt hos oss som i Danmark, även om en av 1600-talets stora kyrkliga gestalter, psalmdiktaren och biskopen Jesper Swedberg (1653–1735) bidrog till att göra det känt. Under en stor del av 1900-talet var det ganska bortglömt, och i början av 1960-talet bars det bara av omkring 1000 svenskar. Under 60-talet blev det så ett modenamn i både Danmark och Sverige (t.ex. golfspelaren Jesper Parnevik, f. 1965). I Sverige höll populariteten i sig in i 90-talet: vid mitten av detta årtionde hörde Jesper till de 15 vanligaste tilltalsnamnen på nyfödda pojkar. Sedan dess har det gått något tillbaka och låg år 2000 på 32:a plats. Det totala antalet svenskar som heter Jesper hade vid millennieskiftet ökat till omkring 17000.

Det äldsta namnet på dagens datum är Anna, som på 1700-talet byttes ut mot Marta. Det senare namnet flyttades 1901 till 27.7 (tidigare Sju sovare) och ersattes av Jesper. Officiellt kom namnet in för att hedra minnet av Jesper Swedberg som dog på dagens datum. Men man kan förmoda att namnkommittén (som i flera andra sammanhang visade sin förkärlek för vitsiga namnändringar; man ersatte t.ex. Narcissus med Viola och Primus med Börje) inte hade något emot att Jesper kom in samtidigt som Sju sovare togs bort – man visste naturligtvis att ordet ”gäsper” kan användas om en sömntuta. I tvånamnslängden från 1993 sammanfördes de obesläktade Jesper och Jessika (nu 6.7), men i den nya namnlängden står Jesper åter som enda namn.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.