Johannes Döparens dag

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Johannes Döparens dag har sitt namn av profeten och botpredikanten Johannes (om namnets betydelse, se 27.12), som var jämnårig med Jesus. Han verkade vid floden Jordan, i vars vatten han döpte sina anhängare. Detta gav honom binamnet Döparen.

I evangelierna berättas att Jesus var en av dem som döptes av Johannes Döparen. Deras mödrar Maria och Elisabet var nära släkt. Enligt Lukasevangeliet var Johannes Döparen redan från moderlivet avsedd att bereda väg för Jesus. Detta ledde till att han helgonförklarades och redan på 400-talet fick sin minnesdag den 24 juni. Det som firas är hans födelsedag, som enligt teologiska spekulationer skulle ha inträffat jämnt ett halvår före Jesu födelse. I gamla almanackor firades även Johannes Döparens dödsdag (se 29.8).

Johannes Döparens dag var en av de få helgondagar som fortsatte att firas som helgdag efter reformationen. Det beror på att den inte bara var en kyrklig helgdag utan också den dag då man firade midsommar. Midsommarfirandet anses ha förkristet ursprung, även om det inte finns några uppgifter om hur den firades. Redan på 500-talet blev det sed i Norden att tända eldar vid midsommar. Seden lever kvar i våra nordiska grannländer men konkurrerades i Sverige ut av valborgsmässoeldarna. Den vanligaste svenska midsommarseden blev i stället att resa en lövad majstång. Den är belagd sedan 1600-talet men är antagligen införd söderifrån ännu tidigare. I Danmark firar man i dag Sankt Hans, i Norge Jonsok och i Finland Juhanni – benämningar som alla återgår på Johannes Döparen.

Fram till 1952 stod det Johannes Döparens dag och Midsommardagen i almanackorna. Det året infördes den nuvarande rörliga midsommarhelgen, där midsommardagen infaller lördagen efter sommarsolståndet. I tvånamnslängden från 1993 ströks namnet Johannes Döparens dag och ersattes av namnparet Johan – Jan (se 27.12 och 11.1). I den nya namnlängden är Johannes Döparens dag tillbaka på sin gamla plats, och vart sjunde år är den också midsommardag liksom förr.

Många svenska blombeteckningar som johannesört och johannesnycklar är uppkallade efter Johannes Döparen eller rättare sagt hans dag. Eftersom johannesörten blommar först i juli, har benämningen säkert lånats från Tyskland, där blomningen infaller vid midsommar. En som också var uppkallad efter Johannes Döparen var Karl XIV Johan. Hans franska namn Jean Baptiste betyder just Johannes Döparen.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.