John, Jane

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Mansnamnet John är en engelsk form av Johannes (se 27.12) som går tillbaka på hebreiska Jochanan ’Gud har förbarmat sig’. Kvinnonamnet Jane är en engelsk form av Johanna (se 21.7), femininformen av Johannes.

Det tidigaste belägget för namnet John i Sverige är från 1729. Emigrationen till USA under 1800-talets senare hälft ledde till ökad kontakt med amerikanskt namnskick, och John hörde till de namn som fick stor spridning på den svenska landsbygden. En bidragande orsak var säkert de framgångar som den svenskfödde uppfinnaren John Ericsson, med dopnamnet Johan, (1803–89) hade i Amerika med sina fartygspropellrar. Under 1900-talets första årtionden var namnet mycket vanligt. I dag ligger siffran på de svenskar som heter John kring 68000.

Den vanligaste engelska smekformen för John, Jack, har funnits som officiellt förnamn i Sverige sedan 1883 och fick ökad popularitet vid slutet av 1900-talet, bl.a. genom Ulf Lundells roman ”Jack” (1976). En walesisk form av John som också har nått svenskt namnskick är Evan.

Jane finns belagt som svenskt kvinnonamn sedan 1833. Det var populärt på 1950- och 60-talen och bars vid millennieskiftet av omkring 6000 svenskor.

John och Jane ingick båda i tvånamnslängden från 1993, John på dagens datum tillsammans med Jack, medan Jane stod tillsammans med Johanna (21.7). I namnlängden från 1901 var dagens namn Göta, som numera har flyttats till Göte (27.1).

Innan dess stod det korsmässa i almanackan den 3 maj. Ett fullständigare namn var korsmässa om våren, eftersom det även fanns en korsmässa om hösten (14.9). Båda dessa dagar hade sina namn efter fromma legender om återfinnandet och upphöjelsen av Jesu kors. Korsmässorna var helgdagar fram till en helgdagsreduktion som gjordes 1571. Enligt en folklig tradition kommer svalan vid vårens korsmässa och far vid höstens. En ramsa från Hälsingland härmar svalans kvitter: ”I korsmäss kommer jag, i korsmäss far jag, och kommer jag int’ i korsmäss, så kommer jag i Ersmäss, visst, visst!”

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.