Jörgen, Örjan

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Mansnamnet Jörgen är en dansk form för Georg (se 23.4), som i sin tur ytterst återgår på ett grekiskt substantiv georgós ’jordbrukare’. Mansnamnet Örjan är en fornsvensk form av lågtyskans Jurian, Jurien, som är en sidoform till Georg.

Det tidigaste belägget för Jörgen i Sverige är från förra hälften av 1800-talet. Namnet blev vanligt i Sverige på 1930- och 40-talen tillsammans med flera andra danska namn som Hans, Kaj, Ove och Sören. Namnet har behållit sin popularitet under senare hälften av 1900-talet, särskilt i södra Sverige, och vid millennieskiftet bars det av omkring 30000 svenskar.

Örjan har funnits betydligt längre i svenskt namnskick än Jörgen. På 1400-talet var Sankt Örjan, dvs. det helgon som längre ner i Europa kallades Sankt Georg, ett av de populäraste helgonen i Sverige. Inför slaget vid Brunkeberg år 1471 ställde Sten Sture sin här under Sankt Örjans beskydd, och runtom i landet sjöng man visan om Sankt Örjan. Populariteten berodde dels på legenden om hans strid med draken, dels på att han räknades till de fjorton nödhjälparna som kunde åkallas i kritiska situationer. Från 1400-talet är också det första belägget för att Örjan använts som förnamn (1420 i formen Yrian). På 1500-talet ersattes Örjan av formen Jöran och var sedan sällsynt ända fram till mitten av 1900-talet, då namnet åter blev populärt. Vid millennieskiftet fanns det omkring 6000 svenskar som hette Örjan.

Det äldsta namnet på dagens datum är Cyrillus. Det helgon som man har velat hedra är inte den missionär som översatte Bibeln till kyrkslaviska och för det ändamålet skapade det kyrilliska alfabetet utan en kretensisk biskop och martyr med samma namn. Namnet byttes 1901 ut mot Götilda som aldrig slog igenom i svenskt namnskick. Det utgick i tvånamnslängden 1993 till förmån för namnparet Jörgen – Örjan.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.