Juldagen

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Juldagen är den dag på året då den kristna världen firar Jesu födelse.

I många språk kan detta avläsas i ordet för jul: engelskans Christmas betyder ’Kristmässa’, tyskans Weihnacht betyder ’den vigda, heliga natten’ och spanskans Navidad har betydelsen ’(Jesu) födelse’. De nordiska länderna har behållit ordet jul som ännu inte har kunnat tolkas. Man vet bara att det i förkristen tid har betecknat en festperiod under vintern.

Det var på 300-talet som Jesu födelsedag förlades till 25 december. Bakom valet av dag låg teologiska spekulationer men även en anpassning till de romerska s.k. saturnalierna som firades vid tiden för vintersolståndet. Under vissa perioder, i Sverige ännu på 1500-talet, har juldagen även räknats som nyårsdag. Det var boktryckarkonsten och de söderifrån kommande almanackorna som ledde till att 1 januari slog igenom som nyårsdag även hos oss.

Juldagen är tillsammans med påskdagen den viktigaste kyrkliga helgdagen under året. I den katolska världen har den framför allt firats med en midnattsmässa. I de protestantiska länderna har julottan alltid varit den julgudstjänst som samlat de flesta besökarna och omgivits av de flesta sedvänjorna. Om det hade fallit snö färdades man förr till kyrkan i slädar, som både sågs och hördes på långt håll när de kom med bjällerklang och stora bloss. Färden hem från kyrkan utvecklades till kappkörning, eftersom man trodde att de som kom först skulle få sin skörd bärgad först. Julottan är fortfarande den viktigaste julgudstjänsten, men allt fler kyrkbesökare går numera i stället på midnattsmässa.

I övrigt är juldagen av tradition en dag som de flesta tillbringar i stillhet i hemmet. Tidigare har dagen ansetts som så helig att det inte var tillåtet att utföra något arbete. Om någon kommer på besök ska han trakteras, för annars ”går han ut med julen”.

I svenska almanackor har dagen aldrig haft något annat namn än juldagen.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.