Karin, Kajsa

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Karin är en svensk form av det grekiska kvinnonamnet Katarina, vars ursprung är oklart men som tidigt associerades med adjektivet katharós ’ren’, ’kysk’. Kajsa är en smekform för Karin.

Formen Karin finns belagd i Sverige sedan 1460. Katarina gav upphov till flera kortare former, däribland Katrin, och dessa utvecklades i sin tur till Karin. Den medeltida legendvisan om ”liten Karin” som vägrar att bli kungens brud och rullas i en spiketunna återgår på legenden om Sankta Katarina av Alexandria (se 25.11). Den Karin vars minne högtidlighålls på dagens datum är det svenska helgonet Katarina av Vadstena (omkr. 1331–1381), dotter till den heliga Birgitta. Hon övertog ledningen av Vadstenaklostret efter sin moders död och fick vid slutet av 1400-talet sin minnesdag i almanackan på dagens datum. Inom Birgittinorden och i det katolska Sverige firas hon dock numera den 22 mars. Den Karin som blivit mest känd i vår historia är Karin Månsdotter (1550–1612), den vackra soldatdottern som blev Erik XIV:s frilla och senare hans maka.

Karin hörde inte till de allra vanligaste flicknamnen före 1900, men det har hållit sig populärt under hela 1900-talet och ligger nu på sjätte plats bland de svenska kvinnonamnen. Vid millennieskiftet var siffran på de kvinnor som heter Karin/Carin omkring 188000. Den danska formen av Karin är Karen, den norska är Kari.

Kajsa är en gammal smekform för Karin, känd sedan 1500-talet. Den förekom rätt allmänt på 1700-talet, då Kajsa Warg skrev sin kokbok. Under 1900-talets tre sista decennier började Kajsa i allt större utsträckning användas som officiellt tilltalsnamn. Vid millennieskiftet fanns det omkring 9000 svenskor som hette Kajsa men inte Karin.

I gamla almanackor stod det Katarina på dagens datum. Det byttes 1901 ut mot Karin. Namnparet Karin – Kajsa etablerades genom tvånamnslängden från 1993.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.