Kasper, Melker, Baltsar - Trettondedag jul

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Mansnamnet Kasper är enligt en osäker etymologi en ombildning av ett persiskt namn med betydelsen ’skattmästare’. Mansnamnet Melker återgår på Melchior som anses ha hebreiskt ursprung och är sammansatt av melk ’kung’ och or ’ljus’. Mansnamnet Baltsar återgår på Balthazar, ett babyloniskt namn som tolkas ’må Gud (Baal) skydda kungen’.

Det äldsta namnet på trettondedag jul är Epifania efter det grekiska epifáneia, som betyder uppenbarelse. Dagen firades redan på 100-talet och är den äldsta högtidsdagen under julperioden. I ordet ”uppenbarelse” inbegrep man flera händelser, främst att stjärnan över Betlehem hade uppenbarat för de vise männen från österns länder att Jesus var född. I Matteusevangeliets andra kapitel berättas att stjärnan ledde dem till krubban med Jesusbarnet, där de föll på knä och frambar guld, rökelse och myrra. Men det står ingenstans att läsa hur många de var eller vad de hette.

Uppgifterna att de var tre och hette Caspar, Melchior och Balthasar förekommer tidigast i en latinsk legend från 300-talet. De tre vise männen (också kallade heliga tre konungar) blev tidigt föremål för avbildningar i den kyrkliga konsten liksom i folkkonsten. De hör till de figurer som i katolska länder ställs ut i kyrkorna, grupperade kring julkrubban. I Sverige och andra protestantiska länder ingår julkrubbans figurer bland hemmets julprydnader. De har även varit stående figurer i traditionella julspel som i Sverige framfördes på trettondagsafton av landsbygdens unga pojkar. De tre vise männen brukade vara skrudade i höga strutformade pappersmössor prydda med guldstjärnor, och eftersom en av pojkarna gick i spetsen för följet med en stor stjärna på en stång kallades hela tåget för stjärngossetåg.

I spanskspråkiga länder är trettondedagen den dag under julen då barnen får sina presenter. Föräldrarna berättar för barnen att det är los Reyes Magos (de heliga tre konungarna) som har kommit med dem.

De vanligaste svenska formerna av de tre konungarnas namn är Kasper, Melker och Baltsar. De började alla användas i Skandinavien vid slutet av medeltiden. Det äldsta belägget för Caspar är från 1430, för Kasper från 1465. Namnet förknippas inte bara med de tre vise männen utan också med gamla tiders dockteater (kasperteater), där Kasper är en komisk figur som slåss med djävulen och sin arga hustru. Med alla sina stavningar (Casper, Caspar, Kasper, Kaspar) bars namnet vid mitten av 70-talet bara av omkring 400 personer i Sverige. Vid millennieskiftet hade siffran stigit till mer än 2000. På listan över de populäraste tilltalsnamnen på pojkar födda år 2000 kom Casper på 47:e plats.

Det äldsta svenska belägget för Melchior är från 1426. Formen Melker (tidigast stavad Melcher) har funnits sedan 1479. Namnet förekom till en början endast bland tyskar i Sverige. Också Melker/Melcher visar en uppåtgående trend och bars vid millennieskiftet av drygt 2000 svenskar.

Baltsar, tidigast stavat Baltzar, är belagt i Sverige från 1473. Det kom in i almanackan 1901 till minne av Baltzar von Platen (1766–1829), som ledde byggandet av Göta kanal. I dag är det bara omkring 400 svenskar som heter Baltsar eller Baltzar.

I gamla almanackor liksom i 1901 års namnlängd stod det enbart trettondedag jul på dagens datum. I tvånamnslängden från 1993 fördes två av de tre vise männens namn hit, nämligen Kasper (tidigare 20.10) och Baltsar (tidigare 29.5). I den nya namnlängden finns alla tre namnen samlade på samma dag genom att även Melker (tidigare 5.7) har tillkommit.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.