Klara

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Kvinnonamnet Klara kommer från latinet och är en femininform av adjektivet clarus ’klar’, ’berömd’.

Namnet kom in i almanackan genom Sankta Clara av Assisi (död 1253), som blev så gripen av den helige Franciskus förkunnelse att hon stiftade en franciskansk nunneorden. Hennes kloster i Stockholm grundades 1279 och låg på den plats där Sankta Klara kyrka nu reser sig. På dess kyrkogård ligger bl.a. Bellman och Anna Maria Lenngren begravda. Klarakvarteren som revs på 1950-talet var den del av Stockholm där tidningskvarteren och ”klarabohemernas” (Nils Ferlin m.fl.) kaféer och krogar låg.

Det äldsta svenska belägget för namnet Klara är från slutet av medeltiden (Clara 1449). Det kom i mera allmänt bruk först på 1800-talet (t.ex. litteraturkritikern Klara Johanson, 1875–1948). Under 1900-talets sista decennier blev det åter ett modenamn, nu med stavningen Clara. Vid millennieskiftet fanns det omkring 8000 kvinnor i Sverige som hette Klara och omkring 4000 som hette Clara. Den franska formen är Claire, medan engelskans Clary är en smekform för Clarissa (egentligen ’nunna av S:ta Claras orden’).

Klara har varit dagens namn i almanackorna från äldsta tid. I tvånamnslängden från 1993 introducerades namnparet Klara Clary, men i den nya namnlängden står namnet åter ensamt.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.