Kristina, Kerstin

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Kvinnonamnet Kristina, Christina är av latinskt ursprung. Det är en femininform av Christianus som återgår på adjektivet christianus ’kristen’. Kerstin är en svensk form av Kristina som utvecklats genom att Kristin blivit först Kirstin, senare Kerstin.

Redan på medeltiden var dagens datum minnesdag för en romersk martyr vid namn Christina som levde på 300-talet. När Sverige kristnades fick namnet spridning som ett av de första icke-nordiska kvinnonamnen; det finns på en runsten från 1100-talet i formen kristin. Det blev också tidigt ett vanligt namn inom kungafamiljerna: sveakungen Inge den äldres dotter hette Kristina, liksom även Erik den heliges maka och, fyrahundra år senare, Sten Sture den yngres maka Kristina Gyllenstierna (1494–1559).

Den mest kända kungligheten är naturligtvis drottning Kristina (1626–89) som ute i landet ofta kallades drottning Kerstin. Båda namnformerna fick stor spridning som bondenamn och har behållit sin popularitet genom århundradena, med vissa upp- och nedgångar. Sångerskan Christina Nilsson (1843–1921), vars förnamn ofta stavades Kristina av samtiden, bidrog till att det fick stor spridning under 1800-talets senare hälft.

Prinsessan Christina (f. 1940) har sin del i att det blev ett modenamn på 1940- och 50-talen. Då valde också många föräldrar stavningen Christina i stället för Kristina, som var den vanliga på 1800-talet.

Under de senaste tre årtiondena har Kristina och Christina främst använts som andranamn. Fortfarande är namnet ett av de allra vanligaste kvinnonamnen i Sverige: om man slår ihop de båda stavningarna blir siffran omkring 279000. Därmed kommer det på femte plats efter Maria, Elisabet/Elisabeth, Anna och Margareta/Margaretha.

Det äldsta belägget för formen Kerstin är från 1535. Stavningen är då Kierstin. I bondemiljön blev formen Kersti den vanligaste; det unga paret i Snoilskys dikt ”På Värnamo marknad” heter Per och Kersti. Under 1900-talet var både Kerstin och Kersti särskilt vanliga på 40-talet. Vid millennieskiftet fanns det omkring 99000 svenskor som hette Kerstin och omkring 2000 som hette Kersti.

En kortform av Kristina som är känd sedan 1600-talet är Stina. Den var populär på 1910- och 20-talen och fick en ny uppgång på 80-talet. Vid millennieskiftet fanns det 19000 svenskor som hette Stina. Kort- och smekformer av senare datum är Kickan, Kicki, Tina, Christa och Chris.

I våra almanackor har Christina eller Kristina varit dagens namn från äldsta tid. I tvånamnslängden från 1993 introducerades namnparet Kristina – Stina. I den nya namnlängden har Stina ersatts av Kerstin.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.