Kyndelsmässodagen

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Ordet kyndelsmässa är en ombildning av latinets missa candelarum ’ljusmässa’ där även påverkan från ett gammalt svenskt ord kinda, kynda ’tända eld’ har spelat in. I gamla almanackor kallas dagen ibland kindermässa eller kyndermässa.

Kyndelsmässodagen är, förutom Marie bebådelsedag, den enda av de många medeltida Mariadagarna som fortfarande uppmärksammas i det svenska kyrkoåret. Den firas till åminnelse av att Maria bar fram Jesus i templet 40 dagar efter att han hade fötts.

I Gamla testamentet finns föreskrivet att mödrar skall frambära offer i templet 40 dagar efter det att de fött ett barn. Lukasevangeliets beskrivning av hur Maria följde föreskrifterna ledde till att det blev sed i den kristna världen att mödrar skulle kyrktagas, som termen löd, dvs. ledas av prästen in i kyrkan när fyrtio dagar hade passerat efter förlossningen. Fram till dess betraktades de som orena och fick inte besöka kyrkan.

Seden var allmän i det svenska bondesamhället fram till 1900-talets början.

Kyndelsmässodagen var helgdag i Sverige till och med 1772, då den utmönstrades ur kyrkoårets festkalender tillsammans med en mängd andra helgdagar från katolsk tid. Sedan dess har dagen firats i kyrkorna på närmast liggande söndag. I den medeltida kyndelsmässan ingick en särskild ljusvigning som följdes av ljusprocession och ljusmässa. Dessa inslag, som har givit kyndelsmässodagen dess namn, har tagits upp på nytt i vår tid.

Före 1901 var dagens vanligaste namn kyndelsmässodagen eller Marie kyrkogångsdag. Ibland har den också kallats Marie renselses dag eller, på latin, Purificatio Mariae. I 1901 års namnlängd stod det bara kyndelsmässodagen på dagens datum. Tvånamnslängden från 1993 innehöll dessutom två namn som utvecklats ur Maria, nämligen Marja och Mia. Den nya namnlängden innebär en återgång till den äldre traditionen med kyndelsmässodagen som enda namn på dagen.

I vissa delar av Götaland satte man slutgiltigt punkt för julfirandet på kyndelsmässodagen, som gick under namnet ”lillejul” och firades med ett sista kalas på julmaten och dans kring granen. Andra traditioner vittnar om en kvardröjande Mariakult.

Vid kyndelsmäss skall man tvätta kläder, för då har Jungfru Maria lagt såpa i vattnet, har man sagt i västra Sverige. Bakgrunden är antagligen att smältvattnet får lödder att bildas på vattenytan i åar och bäckar.

Väderleken på kyndelsmäss har varit föremål för stort intresse. I sydligaste Sverige har man väntat sig en rejäl köldknäpp just då, den s.k. ”kyndelsmässeknutan”. I norra Sverige har bönderna fruktat töväder den dagen och menat att det skulle få till följd att sommarvädret blev dåligt. Ett gammalt rim lyder: ”Kyndelsmässtö, / fruset korn och ruttet hö.”

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.