Laura, Lorentz

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Laura är ett italienskt kvinnonamn, en kortform av det latinska Laurentia, som i sin tur är en femininform av Laurentius. Detta namn anses ha ursprungsbetydelsen ’invånare i Laurentum’, en stad i Latium i Italien. Staden kan ha fått sitt namn därför att där växte lagerträd, laurus på latin. Lorentz är en tysk form av Laurentius.

Namnet Lauras popularitet går tillbaka till 1300-talet, då skalden Petrarca besjöng sin älskade Laura i sonetter som blev världsberömda. I själva verket såg Petrarca sin sångmö en enda gång i en kyrka och blev så betagen att han under resten av sitt liv ägnade henne sin dyrkan. Den unga kvinna som var Lauras förebild blev inte gammal, hon dog 1347 i pesten.

Laura har använts som förnamn i Sverige sedan slutet av 1700-talet. Det var inte ovanligt under 1800-talet (t.ex. författarinnan Laura Fitinghoff, 1848–1908, som skrev ”Barnen från Frostmofjället”) men föll ur modet under det följande århundradet. Under 1900-talets sista år gick emellertid frekvensen upp igen, och vid millennieskiftet fanns det omkring 3000 kvinnor i Sverige som hette Laura.

Lorentz har förekommit i Sverige sedan slutet av 1500-talet. Under barocken på 1600-talet var det inte ovanligt att svenskar med förnamnet Lars tyckte att det lät för enkelt och förtyskade det till Lorentz. I vår tid är namnet vanligast i Norrland. Vid millennieskiftet bars det, om man räknar in alla stavningsvarianter, av omkring 2000 personer.

Före 1901 var dagens namn Maurus till minne av en benediktinmunk som verkade i Frankrike på 500-talet och blev helgonförklarad. Maurus blev i 1901 års namnlängd utbytt mot Laura, som i tvånamnslängden från 1993 fick bilda par med Liv. I den nya namnlängden har Liv flyttats till 12.4 och ersatts på dagens datum av Lorentz (tidigare 10.8).

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.