Leo

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Leo är ett latinskt mansnamn som betyder ’lejon’.

Leo har varit ett påvenamn sedan 400-talet. Den förste i raden var Leo I, även kallad Leo den store (död 461), som i likhet med flera av sina efterträdare med samma namn blev helgonförklarad efter sin död. Den senaste var Leo XIII (1810–1903) som har kallats en av den nya tidens mest betydande påvar.

Leo har gått in i namnskicket i många europeiska språk (t.ex. den ryske författaren Leo Tolstoj, 1828–1910). En fransk sidoform är Leon. I Sverige har Leo använts sedan mitten av 1700-talet. Det har aldrig hört till de mest frekventa namnen men heller aldrig varit helt omodernt. Under det senaste årtiondet har det varit populärare än på mycket länge; år 2000 kom det på 64:e plats bland de vanligaste tilltalsnamnen på pojkar födda detta år. Totalt fanns det vid millennieskiftet omkring 5000 svenskar som hette Leo.

Leo har funnits på dagens datum i svenska och finska almanackor så länge vi har haft almanackor, vilket är omkring 400 år. I tvånamnslängden från 1993 sammanfördes Leo och Leopold, vilket kunde skapa intrycket att de båda namnen är besläktade. Det är de inte; Leopold är ett tyskt namn sammansatt av ord med betydelsen ’folk’ och ’djärv’ (se 15.11). I den nya namnlängden står Leo åter som enda namn.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.