Lucia

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Det ursprungligen latinska kvinnonamnet Lucia är en femininform av Lucius, som är bildat till lux ’ljus’. Lucia betyder alltså ’den lysande’.

Att Lucia blivit dagens namn beror på att 13 december redan under tidig medeltid blev minnesdag för det sicilianska helgonet Lucia från Syracusa, som skall ha dött år 304. Legenden om hennes martyrium följer mönstret för legenderna om dygdiga kristna jungfrur som avvisar en friare och sedan motstår alla försök att förnedra och tillintetgöra dem men till sist dör för bödelssvärdet. Ett senare tillägg är att hon rev ut sina vackra ögon därför att de hade väckt friarens åtrå, men att hon mirakulöst återfick sin syn innan hon avrättades. Det har gjort henne till de ögonsjukas speciella skyddspatron.

Namnet Lucia användes tidigast i Sverige 1254 och var inte ovanligt under medeltiden, då det även förekom i formen Lussi. Under 1800-talet levde det främst kvar i Norrland, men i och med att luciafirandet spred sig blev det allt mindre använt som svenskt förnamn. När det ges till flickor i dagens Sverige har ofta någon av föräldrarna italiensk bakgrund. Vid millennieskiftet fanns det omkring 3000 svenskor som hette Lucia.

Vårt svenska Luciafirande saknar motsvarighet i andra länder och väcker ofta förvåning hos utlänningar. Det har egentligen inget att göra med det sicilianska helgonet. Bakgrunden tycks i stället vara att 13 december råkade vara vintersolstånd i den julianska kalender som gällde i Sverige fram till 1753. Lucianatten var alltså årets längsta natt, en natt då man måste äta flera frukostar för att reda sig. Det ledde till att drängar och pigor i västra Sverige gick upp tidigare än vanligt och åt ända upp till sju frukostar efter varandra. Det förekom även att de klädde ut sig till lussegubbar och gick runt i gårdarna och lät sig bjudas på mat och dryck.

Den första skildringen av en vitklädd kvinnlig lucia med ljus som bjuder de andra i familjen på frukost är från 1760-talets Västergötland. Det har antagits att lucian eller ”lussebruden” har lånat drag från en annan 1700-talstradition, den från Tyskland kända seden att en flicka utklädd till Christkindlein (Jesusbarnet) med ljuskrona på huvudet kommer vid jultid och delar ut bullar. Den västsvenska luciaseden fick så småningom riksspridning. Till dess popularitet bidrog en napolitansk sång som hemfördes från Italien på 1850-talet av ”Gluntarnes” skapare Gunnar Wennerberg och fick en svensk text om ”Sankta Lucia”.

I almanackan har dagens namn varit ett och detsamma från äldsta tider och fram till i dag: Lucia.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.