Margareta, Greta

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Kvinnonamnet Margareta är av grekiskt-latinskt ursprung och stavades tidigast Margarita. Det är bildat av ett persiskt ord med betydelsen ’pärla’. Greta är en kortform av Margareta.

Under medeltiden firade man på dagens datum minnet av ärkemartyren Margareta av Antiokia (död 304) som brukar avbildas stående på en drake. Den äldsta kända svenskan med detta namn är Margareta Fredkulla (död omkr. 1135), dotter till kung Inge d.ä., senare i livet både norsk och dansk drottning. Sedan dess har namnet burits av flera nordiska drottningar. Unionsdrottningen Margareta I (1353–1412), ”kung Byxlös” kallad, är den enda som har regerat i hela Norden. Gustav Vasas andra drottning var Margareta Leijonhufvud (1516–51). I vår tid heter som bekant Danmarks drottning Margrethe II (f. 1940).

Vid millennieskiftet fanns det omkring 307000 svenskor som hette Margareta/Margaretha, vilket gör namnet till det fjärde vanligaste kvinnonamnet i vårt land. Vanligare är bara Maria, Elisabet/Elisabeth och Anna. Det fick en uppgång på 1930-talet när den äldsta av Hagaprinsessorna döptes till Margaretha. Namnets starkaste period var 40-talet, då bara Birgitta var populärare. Sedan dess har det gått tillbaka och används nu mest som andra- eller tredjenamn. Även formen Margret och sammansättningen Ann-Margret var populära på 40-talet.

Margareta är ett av namnen i fruntimmersveckan, som gäller för att vara regnig. Men begreppet ”fruntimmersvecka” är av rätt sent datum; det uppstod under senare delen av 1800-talet. Innan dess var det Margaretadagen som förknippades med regnväder. Ett gammalt talesätt som har motsvarigheter i Danmark och Tyskland är ”Greta väter nöten”. Man har ansett att regn på Margaretadagen inverkade menligt på skörden av hasselnötter.

Greta är ett ursprungligen tyskt namn som har förekommit i Sverige sedan 1309. Den tyska diminutivformen Gretchen ’lilla Greta’ har blivit sinnebilden för en lantlig skönhet med tjocka flätor. Sagan om Hans och Greta kommer från Bröderna Grimms sagor, där den heter ”Hänsel und Gretchen”. Greta var ett vanligt namn i Sverige på 1700-talet och blev ett modenamn på 1890-talet och de närmast följande decennierna (t.ex. Greta Garbo, 1905–90). Det har länge varit fullständigt borta ur namnskicket men har de allra senaste åren fått en renässans. Allt tyder på att Greta, inte Margareta, är den form av namnet som kommer att öka under de kommande årtiondena. Antalet svenskor som hette Greta var vid millennieskiftet omkring 19000.

Andra kort- och smekformer av Margareta är Maggan, Maggie, Marga, Meg och Meta. En dialektal form som är vanligast i Dalarna är Mait, Majt. Se även Marit – Rita (6.5), Märta – Märit (11.5) och Margit – Margot (15.6).

Namnparet Margareta – Greta introducerades i tvånamnslängden från 1993.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.