Margit, Margot

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Kvinnonamnet Margit är en svensk form av Margareta (20.7), som är ett grekiskt-latinskt namn med betydelsen ’pärla’, ursprungligen lånat från persiskan. Margot är ett franskt kvinnonamn som uppstått som en diminutiv till Marguerite, den franska formen av Margareta.

Formen Margit fanns i Sverige redan omkring 1400 men uttalades då Marjit och utvecklades dialektalt till Marit, Marjut m.fl. former. I slutet av 1800-talet återupplivades Margit (nu med hårt g) och blev ett populärt namn kring sekelskiftet och en bit in i 1900-talet (t.ex. litteraturhistorikern Margit Abenius, 1899–1970). Vid millennieskiftet var antalet svenskor vid namn Margit omkring 35000.

Margot var ett vanligt namn i Frankrike under medeltiden. Det kom in i svenskt namnskick i början av 1800-talet och var särskilt i bruk på 1920-och 30-talen. Omkring 6000 svenskor bar namnet vid millennieskiftet.

Det äldsta namnet på dagens datum är Vitus. Sankt Vitus förekommer i medeltida helgonkalendarier som en av tre syditalienska martyrer från kristendomens äldsta tid; de två övriga är Modestus och Crescentia. Vitus var en av de fjorton nödhjälparna och anropades särskilt av epileptiker, vilket ledde till att en form av danssjuka som uppträdde epidemiskt under medeltiden fick namnet Sankt Veits dans.

1901 byttes Vitus ut mot helgonnamnet Justina, som tidigare haft 16 juni som sitt datum. Anledningen till att det inte fick stå kvar där var att 1901 års namnkommitté ville få in Axel i almanackan på Axel Oxenstiernas födelsedag. I tvånamnslängden från 1993 flyttades Justina till Justus (2.9), och namnparet Margit och Mait gjorde sitt inträde på dagens datum. Det senare namnet är en dialektal form av Margit som särskilt förekommer i Dalarna. I den nya namnlängden har det ersatts av Margot.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.