Maria

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Kvinnonamnet Maria (som i katolska länder även kan användas som ett extra förnamn av män) är den grekiska formen av arameiskans Mariam, som motsvarar hebreiskans Mirjam. Någon allmänt accepterad tolkning av dess betydelse finns inte.

Det är inte Jungfru Maria som firas på dagens datum. De dagar som är ägnade henne i vår nutida namnlängd är Kyndelsmässodagen (2 februari) och Jungfru Marie bebådelsedag (25 mars). Tidigare fanns även Marie besökelse 2 juli, Marie himmelsfärd 15 augusti, Mormässa (Marie födelsedag) 8 september och Marie avlelse 8 december.

Maria har funnits i svenskt namnskick sedan 1344 men var under medeltiden så heligt att man drog sig för att använda det som dopnamn. Efter reformationen spred det sig i alla samhällsklasser, och i dag är Maria det allra vanligaste svenska personnamnet. Vid millennieskiftet hette omkring 453000 svenska kvinnor Maria. Det är omkring 83000 fler än det näst vanligaste namnet vid samma tidpunkt, Elisabet/Elisabeth.

Knappast något annat namn finns i så många olika former som Maria. Den hebreiska formen Mirjam har förekommit i Sverige sedan mitten av 1800-talet och är ännu vanligare i Finland (se 1.7). Där finns även formen Mirja. Den franska formen Marie kom in i Sverige på 1700-talet och bars vid millennieskiftet av omkring 121000 kvinnor. Omkring 15500 använder stavningen Mari. En annan ursprungligen fransk form är Marion. Den engelska formen Mary nådde oss i början av 1800-talet. Majken, Marianne, Marielle, Mariette, Marika, Marita och Marjatta är alla diminutivformer av Maria. En svensk uttalsform av namnet är Marja, och Maja, Maj, Mia och Mimmi är smekformer som i vår tid blivit etablerade dopnamn. Se vidare Maj – Majken (19.5), Marianne (4.4) och Marika – Marita (22.10).

I 1700-talets almanackor var dagens namn Makarius till minne av en egyptisk eremit på 300-talet, som försökte överträffa alla andra eremiter i fråga om försakelser. Bland annat satt han sex månader naken i ett träsk, omsvärmad av moskiter. Makarius byttes 1806 ut mot Maria, som infördes till minne av Gustav IV Adolfs dotter. I tvånamnslängden från 1993 lanserades namnparet Maria – Maja, men i den nya namnlängden står Maria åter som dagens enda namn.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.