Marianne, Marlene

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Kvinnonamnet Marianne har en komplicerad bakgrund. När det blev ett modenamn i Frankrike på 1700-talet var det närmast som en diminutiv till Marie. Men det kom att uppfattas som en sammansättning av Marie och Anne (jfr engelskans Mary Ann) och blev mönsterbildande för en rad dubbelnamn, t.ex. Anne-Marie, Marie-Louise. Går man längre tillbaka i tiden finner man att det även kan kopplas till det bibliska Mariamne (kung Herodes gemål), vars sengrekiska form är Marianna. Det kan också har sitt ursprung i det latinska Mariana, en femininform av Marianus. Kvinnonamnet Marlene har en enklare etymologi: det är en sammandragen form av Maria Magdalene som har sitt ursprung i Tyskland.

I Sverige har namnet Marianne förekommit sedan 1675. I Frankrike blev Marianne symbolen för den franska republiken, särskilt efter februarirevolutionen 1848. Hon avbildas både i konsten och på franska frimärken som en bondflicka. I Sverige förefaller namnet ha varit ganska sällsynt fram till sekelskiftet 1900; det finns inte med i 1901 års namnlängd. Att det sedan fick ökad popularitet kan sammanhänga med att Selma Lagerlöf lät en av hjältinnorna i Gösta Berlings saga heta Marianne. På 1930- och 40-talen blev namnet ett modenamn, och i dag kommer det, om man inkluderar stavningen Mariann, på tolfte plats bland kvinnonamnen i Sverige med mer än 106000 bärare.

Marlene var tidigare ett ovanligt namn i Sverige men blev känt genom den tyska skådespelerskan Marlene Dietrich (1901–92). Namnet är i dag vanligare på Gotland och i Norrland än i landet i övrigt. Det fick ökad popularitet under 1960-, 70- och 80-talen och bars vid millennieskiftet av omkring 5000 svenskor.

I äldre almanackor var dagens namn Ambrosius efter en kyrkofader som var biskop i Milano och dog den 4 april 397. I tvånamnslängden från 1993 utmönstrades namnet till förmån för namnparet Irene – Irja. I den nya namnlängden har Irene – Irja flyttats till morgondagens datum, samtidigt som Marianne (tidigare 30.4) och Marlene (tidigare 22.2) har sammanförts på dagens datum.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.