Marie bebådelsedag

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Marie bebådelsedag firas till minne av att Jungfru Maria den dagen fick veta att hon nio månader senare skulle föda Jesus.

Av de gamla katolska Mariadagarna fick denna dag vara kvar längst som helgdag i kyrkoårets kalender. Den utmönstrades så sent som 1952, då den söndag som infaller mellan 22 och 28 mars i stället fick namnet Jungfru Marie bebådelsedag.

Både i kyrklig och folklig konst har ängelns budskap till Maria varit ett älskat motiv. Det förekom på 1700- och 1800-talen ofta som s.k. kistebrev där man ser den bevingade ängeln stå framför den sittande Maria. Ovanför dem sänker sig den helige Ande i en vit duvas gestalt.

En mängd folkliga traditioner har knutits till Marie bebådelsedag. En del är kvarlevor av medeltidens Mariakult, andra är vårseder som sammanhänger med att dagen har utgjort en gräns mellan vinter- och sommarhalvårets arbeten. På många håll, t.ex. i Värmland, firade barnen att sommarhalvåret hade börjat genom att springa barfota runt husen, även om snön låg kvar. Under somrarna gick ju förr alla barn på landsbygden barfota, och det här var en tidig premiär.

Ett gammalt namn på dagen har varit Vårfrudagen. I folkmun omtolkades det till Våffeldagen, och det blev ett bruk att äta våfflor denna dag. På Vårfrudagen skulle också tranorna komma (vilket stämde väl in så länge den julianska kalendern gällde; Vårfrudagen inträffade då 6 april). Ett gammalt talesätt har varit: ”Tranan bär ljus i säng.” Med det menades att man från och med Marie bebådelsedag skulle gå till sängs utan att tända ljus inomhus. I vissa delar av landet (Småland, Värmland) har dagen kallats trandagen och kvällen innan tranafton. Utklädsel till tranor har förekommit, och barnen har lämnat s.k. tranbrev och fått godsaker.

I tvånamnslängden från 1993 infördes två varianter av namnet Maria på dagens datum, nämligen Mary och Marion. I den nya namnlängden står Marie bebådelsedag utan några andra namn, detta som en markering av dagens betydelse i äldre kyrkligt liv och i folktraditionen fram till våra dagar.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.