Märta, Märit

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Märta är ett kvinnonamn som på medeltiden skrevs Märeta. Det har uppstått som en försvenskning av det danska Merete. Märit är en dialektal sidoform till Märta som har bevarats längst i Jämtland. Ursprungsnamnet bakom de olika formerna är Margareta, ett sengrekiskt namn som är bildat av det persiska ordet för ’pärla’ (se 20.7).

Det danska namnet Merete introducerades i Sverige när en dansk kungadotter år 1298 blev gift med den svenske kungen Birger Magnusson och fick sitt namn försvenskat till Märeta. Numera skrivs hennes namn Märta i historieböckerna. Årtiondena kring 1900 var namnet mycket populärt. Samma år som det kom in i almanackan, 1901, gavs det åt en dotter till prins Carl som blev kronprinsessan Märtha av Norge (1901–54) och mor till Norges nuvarande kung Harald V. Siffran på de svenskor som heter Märta eller Märtha ligger i dag omkring 36000.

Formen Märit, som på 1600-talet även förekom i Småland, kan i Jämtland även stavas Merit (t.ex. jazzpianisten Merit Hemmingson, f. 1940). I dagens Sverige finns det något mer än 1000 kvinnor som heter Märit.

Att Märta 1901 placerades på dagens datum beror på ljudlikheten med det helgonnamn som tidigare stod där, Mamertus. Så hette en fransk biskop på 400-talet som blev helgonförklarad efter sin död. Namnparet Märta – Märit introducerades i almanackan genom tvånamnslängden från 1993.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.