Mårten

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Mansnamnet Mårten är en svensk form av Martin som återgår på latinets Martinus ’krigisk’, ’stridbar’, en avledning av gudanamnet Mars.

Den helige Martin av Tours (ca 316–397) eller ”Mårten biskop”, som han kallas i gamla svenska almanackor, var ett av medeltidens populäraste helgon. Enligt legenden kom han till frankernas rike som romersk soldat. När han en gång fick se en halvnaken tiggare greps han av medlidande och delade med svärdet sin mantel i två delar och gav den ena åt tiggaren. Natten därpå uppenbarade sig Kristus för honom iförd den halva manteln, vilket fick Martin att låta döpa sig. Legenden återges på många medeltida kalkmålningar, även i svenska kyrkor.

Den helige Martins dag firades under medeltiden med en av kyrkoårets största fester. Tidpunkten sammanföll med den tid då det första vinet avsmakas i södra Europa, vilket ledde till att Martin blev vinodlarnas skyddspatron. Även gåsslakten ägde rum vid denna tid, och en gåsstek blev snart den traditionella rätten vid Sankt Martins fest, inte bara i Frankrike utan även längre norrut i Europa. Vid 1100-talet började gåsen dyka upp som Martins helgonattribut, och det uppstod en legend som förklarade sammankopplingen. Enligt den var Martin så blyg att han gömde sig i en gåsastia när man ville göra honom till biskop i Tours. Men han röjdes av gässens kacklande och blev biskop.

Mårtensfirandet med gåsstek var vanligt i högreståndskretsar i hela Sverige under 1700- och 1800-talen. Under de tvåhundra senaste åren har traditionen främst bevarats i Skåne, där stekt gås med svartsoppa är en landskapsrätt.

Den svenska namnformen Mårten är uttalsmässigt densamma som den danska Morten och fick spridning i Sverige redan under medeltiden. I dag har den främst bevarats i Skåne och Jämtland. Namnet Mårten hade en uppgång på 1960- och 70-talen och bars vid millennieskiftet av omkring 6000 svenskar.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.