Matilda, Maud

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Matilda är en latinsk form av det fornhögtyska Ma(c)hthilt, sammansatt av ma(c)ht ’styrka’ (jfr makt) och hiltja ’strid’. Namnet är besläktat med Magnhild (se 17.9). Maud är en engelsk och fransk form av Matilda.

Dagen har sitt namn efter den tyska drottningen Mathilda eller Mathildis som levde på 900-talet. Hon var gemål till Henrik Fågelfängaren och grundade nunnekonventet Quedlinburg, vilket ledde till att hon efter sin död blev helgonförklarad och fick en egen dag i helgonkalendarierna.

Matilda gjorde sitt inträde i svenskt namnskick 1690. Det var mycket populärt under 1800-talet och 1900-talets första år men blev sedan omodernt och användes knappast alls förrän mot slutet av 1900-talet. Då blev det åter ett modenamn. Under 1900-talets fem sista år har Matilda legat bland de tio vanligaste namnen på nyfödda flickor, och även kortformerna Tilda och Tilde visar en uppgång. Vid millennieskiftet fanns det omkring 37500 kvinnor som heter Matilda eller Mathilda medan siffran för Tilda ligger omkring 1300 och för Tilde omkring 500.

Maud introducerades hos oss under senare hälften av 1800-talet. Genom att den norske kung Håkon VII:s drottning hette Maud fick namnet ökad popularitet i både Norge och Sverige under 1900-talets förra hälft (t.ex. radiorösten och författaren Maud Reuterswärd, 1920–80).

Höjdpunkten nåddes under 1940- och 50-talen. Under senare delen av 1900-talet har namnet knappast alls använts som tilltalsnamn. Antalet kvinnor som hette Maud var vid millennieskiftet omkring 14000.

Det äldsta namnet på dagens datum är Zacharias, som fått sin plats där för att påminna om en påve på 700-talet. Det byttes 1751 ut mot Matilda, som har stått kvar sedan dess. Namnparet Matilda – Maud har funnits på dagens datum sedan 1993.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.