Mikael, Mikaela

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Mansnamnet Mikael är av hebreiskt ursprung och betyder ’vem är som Gud?’. Mikaela är femininformen av Mikael.

Mikael är en av ärkeänglarna och omtalas på flera ställen i Bibeln. Mer än de andra ärkeänglarna (t.ex. Gabriel, Rafael) har han varit föremål för religiös kult, vilket beror på att han har uppgiften att föra de dödas själar till saligheten. Under medeltiden fanns tron att Mikael på domedagen skulle väga de dödas själar på en våg. Mikael har varit ett kunga- eller kejsarnamn i flera riken, bl.a. i det medeltida Bysans. Namnet är känt i hela den kristna världen; den engelska formen är Michael (med smekformen Mike), den franska Michel, den spanska Miguel.

Till Sverige kom namnet Mikael på 1200-talet, tidigast i formen Michael. En skandinavisk form, belagd i Sverige sedan 1300-talet, är Mickel, som i folksagorna förekommer som namn på räven. Mikael kom att få störst utbredning i övre Sverige och i Finland. Bland de stockholmare som på 1700-talet bar namnet märks Carl Michael Bellman (1740–95).

Vid mitten av 1900-talet blev Mikael ett modenamn. Populariteten nådde sin kulmen under 60- och 70-talen, då det hörde till de tre-fyra vanligaste pojknamnen. Vid millennieskiftet uppgick antalet svenskar som hette Mikael (Michael, Micael) till omkring 160000, och därmed kommer namnet totalt sett på åttonde plats på listan över de vanligaste svenska mansnamnen. Den vanligaste smekformen är Micke.

Mikaela nådde inte svenskt namnskick förrän 1843 (då i formen Michaela) och var länge ett ovanligt namn. Ännu i början av 1970-talet fanns det bara omkring 500 svenskor som hette Mikaela eller Michaela. Men på 80- och 90-talen blev det ett modenamn, och vid millennieskiftet bars det av omkring 17000 svenskor, om man utöver den vanligaste stavningen Mikaela även räknar in Michaela och Micaela. Även den franska formen Michelle har fått spridning; vid millennieskiftet fanns det omkring 3000 svenskor som hette så.

Mikaelidagen eller Mickelsmässan har varit en av bondeårets viktigaste märkesdagar. Dagen var helgdag till och med 1772. Ännu längre fram i tiden, till 1833, var den flyttningsdag för drängar och pigor. Eftersom de hade en frivecka innan de tog ny tjänst förlades ofta fester och marknader till Mickelsmässan. I vår tid firas dagen ofta med skördefester, där det serveras lammkött och rotfrukter. Högst uppe i norr kommer den första snön vid Mikaeli. När vintern kunde tala sa den: ”Om jag än ska gå med käpp och stav, så ska jag vara framme vid Mikaelidag.”

I almanackorna har dagens namn ända från början varit Mikael. Namnparet Mikael – Mikaela introducerades genom tvånamnslängden från 1993.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.