Monika, Mona

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Kvinnonamnet Monika är från början sannolikt feniciskt, och dess betydelse är okänd. Det fick tidigt spridning i Italien, där det associerades dels med latinets monens ’förmanande’, dels med grekiskans monachós ’munk’. Mona är en kortform av Monika.

Den person som gett namnet dess spridning är Sankta Monnica, kyrkofadern Augustinus mor (död 387), som förmådde sonen att omvända sig till kristendomen och tillsammans med honom flyttade från Nordafrika till Rom.

Det tidigaste svenska belägget för namnet är från 1785, då med stavningen Monica. Det var ovanligt under hela 1800-talet, och vid sekelskiftet 1900 hade det kommit helt ur bruk. Kommittén bakom 1901 års namnlängd övervägde att ta bort det ur almanackan men lät det stå kvar av religiösa pietetsskäl. Mot slutet av 1930-talet blev Monika ett modenamn (t.ex. sångerskan Monica Zetterlund, f. 1937), och populariteten höll i sig under de följande två årtiondena. En av Ingmar Bergmans mest uppmärksammade tidiga filmer var ”Sommaren med Monika” (1953), som bygger på en roman av Per Anders Fogelström. Under de senaste årtiondena har namnet varit ovanligt som tilltalsnamn. Vid millennieskiftet fanns det omkring 63000 svenskor som hette Monica/Monika.

Kortformen Mona är av hög ålder i Italien (t.ex. Mona Lisa som fick sitt porträtt målat av Leonardo da Vinci i början av 1500-talet). Det har använts som officiell namnform i Sverige sedan 1870 och hade en popularitetstopp under 1940- och 50-talen (t.ex. statsrådet Mona Sahlin, f. 1957). Antalet kvinnor som hette Mona uppgick vid millennieskiftet till omkring 23000.

Dagens äldsta namn i almanackorna är martyrnamnet Florianus, som 1704 efterträddes av Monika. Namnparet Monika – Mona introducerades i tvånamnslängden från 1993.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.