Nadja, Tanja

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Kvinnonamnet Nadja är en kortform av ryska Nadeschda ’hopp’, och Tanja är en kortform av ryska Tatjana. Det senare namnet går tillbaka på det latinska Tatiana, som liksom maskulinformen Tatianus anses vara en avledning av ett romerskt familjenamn med okänd betydelse, Tatius.

De båda namnen är (tillsammans med bl.a. Anja, Irja, Katja, Nina, Olga, Sonja och Vanja) exempel på att det kvinnliga namnskicket i Sverige har påverkats mer än man kan tro av det ryska. Nadja har använts som svenskt förnamn sedan slutet av 1800-talet. Det fick ökad popularitet under 1900-talets två sista decennier, kanske delvis beroende på att den rumänska gymnasten Nadja Comaneci blev ett världsnamn på 1970-talet. Vid millennieskiftet fanns det omkring 3400 kvinnor som hette Nadja eller Nadia.

Tanja finns belagt i Sverige sedan 1914. Den fullständiga formen Tatjana är ursprungligen namnet på ett helgon som dog martyrdöden år 225 och som dyrkas i den grekisk-ortodoxa kyrkan. Också Tanja har ökat i popularitet under slutet av 1900-talet. Antalet kvinnor som hette Tanja eller Tania var vid millennieskiftet omkring 2600.

Det gamla namnet på dagens datum, Perpetuus, kom in i almanackan till minne av en biskop i Tours på 400-talet. Det byttes 1901 ut mot Hemming, som numera bildar namnpar med Henning den 22 maj. I tvånamnslängden från 1993 lanserades namnparet Vanja – Ronja, som i sin tur har fått ge plats åt namnparet Nadja – Tanja i den nya namnlängden. Både Nadja och Tanja fanns med i tvånamnslängden från 1993 men på andra dagar än i den nuvarande namnlängden, nämligen 15 november och 3 augusti.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.