Nyårsdagen

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Det var romarna som började räkna det nya årets början från 1 januari. Tidigast firade de sitt nyår 1 mars, vilket är förklaringen till att februari har färre dagar än de andra månaderna. 1 januari blev officiell nyårsdag genom den kalender som infördes år 45 f.Kr. och som efter Julius Caesar kallas den julianska kalendern.

När kristendomen bredde ut sig i Europa försökte den katolska kyrkan under olika perioder knyta nyåret än till 25 december, Jesu födelsedag, än till 25 mars, då Maria blev havande genom den helige Ande. Det var först när boktryckarkonsten slog igenom vid slutet av 1400-talet och almanackor blev vanliga som 1 januari stabiliserades som nyårsdag.

Från kyrkligt håll ville man få in en kristen betydelse i det hedniska nyårsfirandet. På 500-talet lät man därför 1 januari bli en fest till åminnelse av Jesu omskärelse (Circumcisio Domini). I Bibeln (Lukas 2:21) står det ju att han åtta dagar efter sin födelse blev omskuren och fick namnet Jesus. Det är den senare av dessa uppgifter prästerna numera tar fasta på, när de på nyårsdagen predikar över Jesu namn.

Det latinska ordet circumcisio lever kvar i många europeiska almanackors benämning på nyårsdagen. Det kan också spåras i ordet cisiojanus, som betecknar ett slags minnesverser – ofta förkortade till obegriplighet – över kalenderns helgdagar som var vanliga i Europa innan almanackorna gjorde dem överflödiga. Namnet kommer av de två första orden i januariversen, ”Cisio Janus”.

I likhet med jul-, påsk- och midsommarfirandet utspelas det svenska nyårsfirandet främst på kvällen före helgdagen (se 31.12). Vårt tids vaka fram till tolvslaget är ingen gammal tradition, eftersom en äldre tids bondebefolkning gick till sängs tidigt för att orka upp till nyårsdagens ottesång i kyrkan. Innan seden med julklappar slog igenom var det vanligt i de högre samhällsklasserna att man gav varandra nyårsgåvor.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.