Östen

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Mansnamnet Östen är av nordiskt ursprung och motsvarar det fornvästnordiska Eysteinn, där förleden antas återgå på urnordiskans auja ’lycka’ eller ett ord med betydelsen ’ö’ och efterleden är namnelementet -sten ’sten’.

Namnet finns redan på runstenar i formen aystain. En av Ynglingaättens kungar ska ha hetat Östen, men hans historiska existens är osäker.

Namnet var i äldre århundraden sällsynt i andra delar av Sverige än Norrland. Det fick, som flera andra nordiska namn, en uppgång mot slutet av 1800-talet (t.ex. utrikesministern Östen Undén, 1886–1974). Under 1900-talet var det vanligast på 30- och 40-talen (t.ex. sångaren Östen Warnerbring, f. 1934). Antalet svenskar som hette Östen var vid millennieskiftet omkring 5000.

Fram till 1901 var dagens namn Zefyrinus till minne av en påve som levde omkring år 200. Ordet zefyr betyder ’västanvind’, och man kan anta att bytet till Östen berodde på att namnkommittén associerade till ’östanvind’. Men Östen har alltså ingenting med väderstrecket öst att göra. I tvånamnslängden från 1993 fanns namnparet Östen – Ejvind, men i den nya namnlängden står Östen åter som enda namn.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.