Otto, Ottilia

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Mansnamnet Otto är av tyskt ursprung. En äldre tysk form är Odo. Båda är kortformer av forntyska namn med förleden Ot-’egendom’, ’rikedom’ (jfr odalbonde, ’självägande bonde’). Kvinnonamnet Ottilia återgår på Odilia, som är en latiniserad form av ett fornhögtyskt Odila. Det namnet är i sin tur en smekform av det forngermanska Oda, en kortform av kvinnonamn med förleden Ot-.

I Tyskland har Otto varit ett vanligt namn ända sedan 900-talet, då kejsaren Otto den store (död 973) bidrog till att göra det känt. Det hamnade i medeltidens helgonkalendrar genom biskopen Otto av Bamberg, Pommerns apostel (död 1139). Det äldsta svenska belägget är från 1316. Inte bara i Tyskland utan även i Sverige fick det en uppgång mot slutet av 1800-talet genom Otto von Bismarck (1815–98). I den tidens stora barnkullar var det inte ovanligt att det åttonde barnet fick namnet Otto om det var en pojke och Ottilia om det var en flicka. Under största delen av 1900-talet har namnet varit omodernt, och det är först under de allra senaste åren som det har haft en uppgång. Vid millennieskiftet bars det av omkring 10500 svenskar.

Ottilia har fått sin plats i almanackan genom att det bars av ett tyskt helgon som levde på 700-talet och blev skyddshelgon för Elsass. Det finns tidigast belagt i Sverige 1652. Ottilia var vanligt på 1800-talet (t.ex. barnboksförfattarinnan Ottilia Adelborg, 1855–1936). Den norska konstnärinnan Oda Krohg, ett känt namn i den s.k. Kristianiabohemen, hette egentligen Othilia. Liksom Otto har Ottilia varit omodernt under nästan hela 1900-talet men används nu åter som tilltalsnamn, om än i blygsam skala. Vid millennieskiftet bars det av omkring 4000 svenskor.

Både Otto och OttiIia förekom redan i 1600-talets almanackor, men Ottos datum var då 4.11 och Ottilias 12.12. År 1772 fick Otto sin plats på dagens datum, där det tidigare stått Prochorus till minne av en av förtroendemännen i den första kristna församlingen. Ottilia, som i 1901 års namnlängd fick 7 mars som sitt datum, sammanfördes i tvånamnslängden från 1993 med Otto på dagens datum, där båda namnen fortfarande finns kvar.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.