Rakel, Lea

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Rakel, Rachel, är ett hebreiskt kvinnonamn som betyder ’tacka’ (dvs. ’honfår’). Lea är likaså ett hebreiskt kvinnonamn med betydelsen ’vildko’. Det har senare ofta associerats med latinets lea ’lejoninna’.

De båda namnens ursprungliga betydelse är en påminnelse om att judarna i äldsta tid var ett nomadiserande herdefolk. Gamla testamentet berättar att patriarken Jakob träffade den unga Rakel när hon var ute och vallade sin faders får. Han fick löfte av fadern, Laban, att få gifta sig med henne om han tjänade fadern i sju år. Det gjorde Jakob, men när de sju åren var gångna fick han i stället Lea, Rakels äldre syster. Det var nämligen sed att den äldsta dottern skulle giftas bort först. Då tjänade Jakob hos Laban i ytterligare sju år och fick även Rakel till hustru.

I Sverige användes namnet Rakel (i formen Rachel) redan på 1400-talet. Det tidigaste belägget för Lea är från 1700-talet. Båda namnen var i äldre tid vanligare i Finland än i Sverige, och de kom båda tidigare in i den finska almanackan än i den svenska. Hos oss fick Rakel sin plats på dagens datum genom 1901 års namnlängd, medan Lea är en nykomling i 2001 års namnlängd. Vid millennieskiftet fanns det omkring 2200 svenskor som hette Rakel eller Rachel, medan de som hette Lea var omkring 1300.

I de äldsta svenska almanackorna ägnades dagen minnet av två bröder, Johannes och Paulus, som var hovmän hos kejsar Konstantin och led martyrdöden för sin kristna tros skull. Mot slutet av 1600-talet ansågs det mera angeläget att komma ihåg den gammaltestamentlige profeten Jeremias. Hans namn stod kvar tills det byttes ut mot Rakel. I tvånamnslängden från 1993 flyttades det senare namnet till 28.12, och i stället kom namnparet Gunni – Jim in på dagens datum. I den nya namnlängden är Rakel tillbaka, nu tillsammans med Lea.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.