Rikard, Dick

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Mansnamnet Rikard är av tyskt ursprung. Den fornhögtyska formen är Richart, en sammansättning av Rik- ’mäktig’ och -hart ’hård’. Dick är en smekform av den engelska formen Richard.

Det helgon som har gett dagen dess namn är en högättad engelsman, Richardus, som gav sig ut på pilgrimsfärd till Rom men dog på vägen år 720. Även hans dotter Walburga blev helgonförklarad (se Valborg 1.5). Mera kända än Richardus är de engelska kungar som hetat Rikard, och sannolikt har de också betytt mera för att göra namnet känt. Den förste i raden, Rikard I Lejonhjärta (1157–99) har blivit berömd för sitt korståg till det heliga landet. Rikard III (1452–85) har främst gått till eftervärlden genom Shakespeares skådespel ”Rikard III”.

Det äldsta svenska belägget för namnet Rikard är från 1160-talet. Det nådde tidigt ut i bondemiljö och fanns på 1700-talet i Jämtland i formen Rekard. Vid mitten av 1800-talet associerade många namnet med den romantiske folkvisesamlaren och författaren till ”Du gamla, du fria”, Richard Dybeck (1811–77), och med den lika romantiske skogvaktaren Richard Furumo i Almqvists ”Törnrosens bok”.

Under 1980-talet blev Rikard ett modenamn. Populariteten höll i sig under 90-talet men har sedan dess gått ner något: på listan över de vanligaste tilltalsnamnen på pojkar födda år 2000 låg det på 69:e plats. De tre vanligaste stavningarna är Rickard, Richard och Rikard. Om man räknar samman dem bars namnet vid millennieskiftet av närmare 48000 personer.

Smekformen Dick användes första gången som officiellt förnamn i Sverige år 1866. Namnet fick en viss uppgång under 1930- och 40-talen (t.ex. konstnären Dick Bengtsson, 1936–89) som kulminerade under 50- och 60-talen. Vid millennieskiftet hette omkring 5600 svenskar Dick. En annan engelsk smekform av namnet som har nått svenskt namnskick är Ricky.

Rikard har varit dagens namn så länge vi har haft almanackor i Sverige, men stavningen var länge den latinska, Richardus. Namnparet Rikard – Dick har funnits sedan 1993.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.