Sabina

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Sabina är ett ursprungligen latinskt kvinnonamn med betydelsen ’sabinsk kvinna’.

Sabinerna var ett folk som under antiken bodde nordöst om Rom. Enligt en romersk legend bjöd Roms grundare Romulus in sabiner till en fest som slutade med att hans män rövade bort deras giftasvuxna kvinnor. Sabinskornas bortrövande blev senare ett vanligt motiv i bildkonsten.

Sabina kom in i de medeltida helgonkalendarierna till minne av en kvinnlig romersk martyr på 100-talet. Det tidigaste svenska belägget för namnet är från 1633. Ända fram till slutet av 1900-talet var det mera sällsynt hos oss än i flera andra europeiska länder. Särskilt i Tyskland har det i formen Sabine varit ett av 1900-talets modenamn. Under 1980- och 90-talen har emellertid allt fler svenska flickor fått namnet Sabina; vid millennieskiftet låg siffran omkring 6000. Omkring 1000 hette vid samma tidpunkt Sabine.

I almanackan har Sabina varit dagens namn ända sedan äldsta tid. I tvånamnslängden från 1993 lanserades namnparet Sabina – Ina, men i den nya namnlängden står Sabina åter som enda namn.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.