Selma, Fingal

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Selma är ett kvinnonamn av keltiskt ursprung, ursprungligen ett ortnamn Shelma ’vacker utsikt’. Fingal är ett mansnamn av keltiskt ursprung vars äldsta kända form är Fionnghall. Betydelsen är ’vit främling’.

Både Selma och Fingal förekommer i skotten Macphersons romantiska folkepos från 1700-talet, ”Ossians sånger”. Eposet fick läsare runtom i Europa och kom att påverka namnskicket i många länder. Förutom de båda ovannämnda namnen har Ossian och Oskar nått ut genom de skotska folksångerna (som inte är så folkliga, Macpherson diktade själv det mesta).

Första gången Selma användes som kvinnonamn i Sverige var 1799. Då hade tysken Klopstok ett par årtionden tidigare använt det i sin dikt ”Selmar und Selma”, vilket inspirerade Frans Michael Franzén att kalla ungdomsdikternas sångmö Selma. De första av Franzéns Selma-dikter trycktes 1793. Vid mitten av 1800-talet var Selma ett av de populäraste kvinnonamnen i Sverige (t.ex. Selma Lagerlöf, 1858–1940). Under nästan hela 1900-talet uppfattades det som omodernt, och vid millennieskiftet hade siffran på de svenskor som hette Selma sjunkit till 3000. De allra senaste åren har det börjat användas igen: på listan över de hundra vanligaste tilltalsnamnen bland flickor födda 1999 kommer Selma på 98:e plats.

Fingal är i ”Ossians sånger” namnet på barden Ossians fader. Trots sitt keltiska ursprung används inte namnet i dag på de brittiska öarna. I Sverige förekom det på 1800-talet särskilt i Norrland. Under 1900-talet har det blivit alltmera sällsynt, och vid millennieskiftet bars det bara av omkring 400 personer. För många svenskar är det oupplösligt förknippat med en revysketch med Martin Ljung, ”Fingal Olsson”.

Det gamla namnet på dagens datum är Crescens, som omtalas i Bibeln som medhjälpare till aposteln Paulus. Namnet ersattes 1901 av Selma. I tvånamnslängden från 1993 sammanfördes de obesläktade namnen Selma och Hertha. Det senare har i den nya namnlängden bytts ut mot Fingal med motiveringen att dagen då får två keltiska namn som båda har nått Sverige genom ”Ossians sånger”.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.