Sibylla

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Kvinnonamnet Sibylla är latinskt och har betydelsen ’sierska’.

Ursprungligen var det en antik grekisk spåkvinna som hette Sibylla, ett namn med omtvistad betydelse. Hon fick efterföljerskor både i Grekland och romarriket som kom att kallas sibyllor. Den mest kända folkliga spådomsboken i Sverige, ”Sibyllas profetia”, har sitt namn efter de antika sibyllorna. Den kom ut i en rad upplagor under 1600-talet och de följande århundradena.

Redan 1551 förekom Sibylla som förnamn i Sverige, då med stavningen Sibilla. Så hette en officersänka i 1630-talets Stockholm som hade en gård norr om nuvarande Östermalmstorg och som har få ge namn åt en välkänd gata, Sibyllegatan.

Den person som gjorde namnet välkänt föddes emellertid betydligt senare. Det var den tyskfödda prinsessan Sibylla (1908–72), som 1932 förmäldes med prins Gustaf Adolf och blev mor till vår nuvarande kung Carl XVI Gustaf. Namnet Sibylla fick en viss uppgång som svenskt flicknamn på 1930- och 40-talen men har sedan dess inte spelat någon roll i namnskicket. Vid millennieskiftet bars det av omkring 1000 svenskor.

I gamla almanackor var dagens namn Caprasius till minne av en forntida biskop som dog martyrdöden i Aquitanien i nuvarande sydvästra Frankrike. Det ersattes 1767 av det likljudande Kasper, som stod kvar till 1934, då det fick ge plats åt Sibylla. I tvånamnslängden från 1993 introducerades namnparet Sibylla – Camilla (se 7.3), men i den nya namnlängden står Sibylla åter som enda namn.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.