Sigfrid

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Mansnamnet Sigfrid är av tyskt ursprung. Det har utvecklats ur fornhögtyskans Sigifrith, som är sammansatt av sig ’seger’ och frid ’fred’, ’skydd’.

Sigfrid har varit dagens namn i Sverige ända sedan medeltiden. Den Sigfrid som firas är Sankt Sigfrid av Växjö, som kom som missionär till Sverige från England på 1000-talet. Legenden berättar att han anlände till Värend tillsammans med sina tre systersöner Unaman, Sunaman och Vinaman, grundade en kyrka i Växjö och döpte Olof Skötkonung. De tre systersönerna mördades, och deras avhuggna huvuden sänktes i en bytta i Växjösjön, men genom sina böner åstadkom Sigfrid att huvudena flöt upp. Mirakulöst nog rörde sig munnarna, och de predikade den kristna läran.
Dessa tre huvuden finns tillsammans med Sigfrid på Växjö domkapitels sigill.

En nordisk motsvarighet till namnet Sigfrid, síg(f)rø∂r, finns på svenska runstenar. I Tyskland bidrog dikten ”Nibelungenlied” från 1200-talet till att namnet fick stor spridning. Dess berättelser om Siegfrieds hjältedåd inspirerade bl.a. Wagner till hans operasvit ”Nibelungens ring”. Stoffet i den tyska dikten har i stor utsträckning hämtats från forngermanska hjältesagor. I de nordiska versionerna heter hjälten Sigurd Fafnesbane.

De tidigaste svenska beläggen för namnet Sigfrid är från 1200-talets Gotland och gäller ofta inflyttade tyskar. Dess senaste storhetstid var decennierna kring 1900 (t.ex. författaren Sigfrid Siwertz, 1882–1970). Vid millennieskiftet bars det av omkring 6400 personer. Den vanligaste smekformen är Sigge.

Sigfridsdagen var under medeltiden helgdag i flera av de svenska stiften och har i folktraditionen varit en märkesdag för kommande väderlek. ”Sigfrid god och blid / lovar gott år och god tid” har man sagt i Västergötland. I Växjö håller man fortfarande marknad vid Sefframäss (Sigfridsmässan).

I tvånamnslängden från 1993 introducerades namnparet Sigfrid – Sigbritt. I den nya namnlängden står Sigfrid åter som enda namn som en markering av dagens betydelse som gammal märkesdag. Sigbritt återfinns numera tillsammans med Sigurd (10.1).

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.