Signe, Signhild

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Signe är ett nordiskt kvinnonamn som motsvarar det isländska Signý, en sammansättning av stammen i ordet för ’seger’ och efterleden -ný, här sannolikt med betydelsen ’ung’. Signhild är likaså ett nordiskt kvinnonamn som antas återgå på Signelill och där efterleden vittnar om påverkan från kvinnonamn med efterleden -hild ’strid’.

Signe är namnet på hjältinnan i Saxos 1200-talsberättelse om Hagbards och Signes tragiska kärlekssaga. Det var ett av de nordiska kvinnonamn som fick en renässans under 1800-talet; det tidigaste svenska belägget är från 1823. Mot slutet av 1800-talet var Signe tillsammans med Gerda vårt vanligaste kvinnonamn av nordiskt ursprung. Under 1900-talet har det alltmer kommit ur bruk, men vid millennieskiftet fanns det ännu omkring 20000 kvinnor i Sverige som hette Signe. I Danmark har det varit ett modenamn under 1980- och 90-talen, och även hos oss har det blivit något vanligare under de senaste åren.

I ballader som bygger på sagan om Hagbard och Signe heter hjältinnan ibland Signild. Även detta namn togs upp under den nordiska namnrenässansen på 1800-talet; det tidigaste belägget är från 1838. Stavningen Signhild (tidigaste belägg 1859) blev snart den vanligaste. Vid millennieskiftet fanns det omkring 3000 svenskor som hette Signhild och omkring 500 som hette Signild.

Det gamla namnet på dagens datum var Zacheus till minne av tullindrivaren i Jeriko som gästades av Jesus och sedan skänkte hälften av sina ägodelar till de fattiga (Lukas 19:1-10). Det byttes 1901 ut mot Signe. Namnparet Signe Signhild introducerades i tvånamnslängden från 1993.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.