Sigurd, Sigbritt

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Sigurd är ett nordiskt mansnamn, sammansatt av stammen i ordet seger och efterleden -vard ’väktare’. Namnet är alltså identiskt med det germanska Sigvard (se 25.2). Sigbritt är ett kvinnonamn av danskt, ytterst nederländskt ursprung. Det motsvarar fornhögtyskans Sigiberta, som är sammansatt av sigu ’seger’ och beraht ’ljus’, ’lysande’.

För en äldre tids nordbor var namnet Sigurd särskilt förknippat med den tidens mest kände sägenhjälte, drakdödaren Sigurd Fafnesbane. Sångerna om hans hjältedåd ingår i den poetiska Eddan och levde kvar längst på Färöarna. Deras innehåll har också bevarats i den forntyska ”Nibelungenlied”, men där är hjältens namn Siegfried. Det finns flera gamla bildåtergivningar av Sigurds strid med Fafner, bland annat på en sörmländsk runristning från vikingatiden och i norska stavkyrkor.

En annan framträdande gestalt i nordisk vikingatid var svearnas konung Sigurd Ring, som enligt sagorna skulle ha besegrat sin morbror Harald Hildetand i slaget vid Bråvalla. Namnet har även burits av flera norska kungar, t.ex. Sigurd Jorsalafare (död 1130).

I Sverige blev namnet Sigurd särskilt vanligt i Norrland, där det fick den dialektala formen Sjul och kom att leva kvar längst i samiska familjer.Även den dialektala västsvenska formen Segol går tillbaka på Sigurd. Antalet svenskar som hette Sigurd var vid millennieskiftet omkring 8500. En vanlig smekform som även förekommer som officiellt förnamn är Sigge.

Namnet Sigbritt har lånats in från danskt namnskick. Det tidigaste belägget, som har stavningen Sigbrit, är från 1901. De flesta av de drygt 2000 kvinnor som bär namnet bor i södra Sverige.

Det äldsta namnet på dagens datum är Paulus eremiten, som räknas som den första kristna eremiten och som fortfarande står kvar i danska almanackor. I Sverige byttes namnet på 1700-talet ut mot Nikanor, som enligt Apostlagärningarna tillhörde den första kristna församlingen i Jerusalem. Det sena 1800-talets svärmeri för gamla nordiska namn ledde till att Nikanor i sin tur fick ge plats för Sigurd i 1901 års namnlängd. I tvånamnslängden från 1993 sammanfördes Sigurd och Sigmund, men i den nya namnlängden har Sigmund utgått och ersatts av Sigbritt (tidigare 15.2).

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.