Sofia, Sonja

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Sofia är ett kvinnonamn av grekiskt ursprung, identiskt med substantivet sofía ’visdom’. Sonja är en rysk smekform av Sofia. Sofia kom redan på medeltiden in i helgonkalendrarna på dagens datum tack vare en legend om en kvinnlig romersk martyr som skulle ha avrättats tillsammans med sina döttrar Fides, Spes och Charitas. Med tanke på att de fyra namnen betyder Visdom, Tro, Hopp och Kärlek anser forskarna att legenden är en allegori utan historisk bakgrund. Det äldsta svenska belägget för namnet (då med stavningen Sophia) är från 1380. Mot slutet av 1700-talet fick det konkurrens av den franska formen Sophie.

Sofia har ända sedan 1100-talet varit namnet på en rad danska och svenska drottningar, bl.a. Sofia Magdalena (1746–1813), Gustav III:s drottning, och Sofia av Nassau (1836–1913), Oskar II:s drottning och ihågkommen av stockholmarna genom Sophiahemmet vid Valhallavägen.

Sofia var ett vanligt namn under 1800-talet och kom tillbaka som modenamn under slutet av 1900-talet. Vid millennieskiftet fanns det omkring 87000 svenskor som hette Sofia eller Sophia, medan de som hette Sofie, Sophie eller Sofi uppgick till omkring 35000. Den vanligaste kortformen av Sofia är Fia, som har fått spridning genom revyvisan ”Känner du Fia Jansson”.

Sonja kom in i det svenska namnskicket mot slutet av 1800-talet och var särskilt populärt under 1910–40-talen (t.ex. författarinnan Sonja Åkesson, 1926–77). Under senare hälften av 1900-talet har det inte varit lika gångbart. Vid millennieskiftet bars namnet av omkring 30000 kvinnor.

I norska almanackor står det i dag Hallvardsmesse (se 14.5), och Halvard var även dagens namn i de äldsta svenska almanackorna. Det byttes på ett tidigt stadium ut mot Sofia. Namnparet Sofia – Sonja introducerades 1993.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.