Stig

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Stig är ett nordiskt, ursprungligen danskt mansnamn, tidigast använt som binamn, som är bildat till verbet stiga i betydelsen ’vandra’. Namnet betyder alltså ’vandrare’.

Stig förekom på 1100-talet och de följande århundradena som arvnamn i den medeltida danska stormannaätten Hvide och finns från den tiden även belagt i medeltidens Skåne, som ju tillhörde Danmark. Ättens mest kände medlem är den marsk (= marskalk) Stig som dömdes fredlös efter mordet på den danske kungen Erik Klipping 1286. I den ballad som diktades om händelsen förklaras dådet med att kungen dessförinnan hade våldtagit marsk Stigs hustru.

Renässansen för gamla nordiska namn under 1800-talet ledde till att Stig togs upp även i det svenska namnskicket norr om Skåne. Det tidigaste belägget är från 1872. På 1920-, 30- och 40-talen förnyades vårt namnskick genom en våg av skandinavism som gjorde danska namn som Stig, Jörgen och Ove till modenamn. Allra populärast blev kanske Stig (t.ex. författaren Stig Dagerman, 1923–54, förre LO-ordföranden Stig Malm, f. 1942). Under senare hälften av 1900-talet har Stig befunnit sig på retur, men vid millennieskiftet var siffran på de svenskar som bär namnet ändå så hög som omkring 72000. Därmed befinner det sig totalt sett bland de 25 vanligaste svenska mansnamnen. Den vanligaste smekformen är Stickan.

På 1800-talet och tidigare var dagens namn Ignatius till minne av en syrisk biskop i Antiochia som omkring år 107 kastades för lejonen på Colosseum i Rom. 1901 års namnkommitté bytte ut det mot Inge, eftersom man hade som princip att ersätta de gamla helgonnamnen med likljudande, gärna nordiska namn. I tvånamnslängden från 1993 sammanfördes Inge med Ingemund, men detta namnpar har inte bevarats i den nya namnlängden: Inge har förts till Yngve (11.2) och Ingemund till Gudmund (2.4). Ett annat namnpar från 1993 som likaså har upplösts i den nya namnlängden är de obesläktade Sten och Stig (se 14.12). Stig fyller nu som enda namn tomrummet efter Inge och Ingemund.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.