Svea

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Svea är ett svenskt kvinnonamn som tidigast användes som en allegorisk benämning på Sverige.

De äldsta exemplen på Svea som en kvinnlig personifikation av Sverige finner vi i 1600-talets litteratur, tex. Johannes Messenius skådespel ”Disa” och Gunno Dahlstiernas dikt ”Kunga-Skald”. Under 1800-talet blev Moder Svea med sina attribut, lejonet och skölden med de tre kronorna, ett populärt motiv både i konsten och litteraturen. Tydligen låg det i tiden att framställa den egna nationen som en stridbar kvinna: i Tyskland fanns Germania, i Frankrike Marianne, och i vårt södra grannland avbildade konstnärerna Mor Danmark. I vår egen tid förekommer dessa gestalter främst i satiriska sammanhang, t.ex. i tidningarnas politiska skämtteckningar.

Det tidigaste exemplet på att Svea blivit ett förnamn är från 1818 och kan förklaras med att Tegnér hade väckt nationell hänförelse med sin dikt ”Svea” (1811), som belönades med Svenska Akademiens stora pris. Namnet var särskilt populärt årtiondena före och efter 1900. Vid millennieskiftet bars det av omkring 16500 kvinnor.

Svea kom in i almanackan 1901 och placerades av patriotiska skäl som första namn i januari – nyårsdagen är ju namnfri. Abel och Seth, som tidigare delat dagens datum, flyttades till 29 och 30 december. I tvånamnslängden från 1993 introducerades namnparet Svea – Sverker (se 4.11), men i den nya namnlängden står Svea åter som enda namn.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.