Tekla, Tea

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Kvinnonamnet Tekla, Thekla, återgår på det grekiska Theókleia, som är femininformen av Theoklés, en sammansättning av theós ’gud’ och kléos ’rykte’. Kvinnonamnet Tea, Thea, är en kortform av Dorotea och Teodora (där namnelementet theós ingår) eller ibland av Teresia.

Enligt en legend var Tekla namnet på den första kvinnliga martyren, som omvändes till kristendomen av aposteln Paulus och följde honom på hans resor förklädd till pojke. I Sverige introducerades namnet 1725 i formen Thecla. Vår första romanförfattare, Jacob Mörk, använde det i romantrilogin ”Thecla, eller Den beprövade trons dygd” (1749–58). Namnet var i bruk under hela 1800-talet men har sedan dess inte spelat någon märkbar roll i det svenska namnskicket. Vid millennieskiftet bars det av omkring 1000 kvinnor.

Tea har i flera århundraden använts som en familjär kortform av längre namn, främst Dorotea och Teodora. Alltsedan 1840-talet har det även förekommit som officiellt namnform, särskilt i Skåne och Norrland. Det har liksom Tekla varit ganska osynligt i namnskicket under lång tid. Antalet svenska kvinnor som hette Tea var vid millennieskiftet omkring 1000.

I våra almanackor har Tekla varit dagens namn sedan 1600-talet. Namnparet Tekla – Tea introducerades genom tvånamnslängden från 1993.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.