Teresia, Terese

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Kvinnonamnet Teresia är den latinska formen av det spanska kvinnonamnet Teresa, som är bildat till Thera, en ö i ögruppen Kykladerna i Egeiska havet. Terese, Thérèse, är den franska formen av namnet.

Den person som har gjort namnet känt i den kristna världen är Teresa av Ávila (1515–82), ett spanskt helgon som i sin självbiografi och andra skrifter framstår som en av den romersk-katolska kyrkans mest betydande mystiker. Hon grundade sjutton kloster och firas i den katolska världen den 15 oktober. Hennes betydelse för klosterväsendet har lett till att flera senare kända kvinnor inom den katolska kyrkan har valt samma namn, t.ex. Moder Teresa i Calcutta.

Både den latinska formen Theresia och den franska Thérèse introducerades i svenskt namnskick under senare delen av 1700-talet, då kejsarinnan Maria Theresia av Österrike (1740–80) var en av Europas mest kända kungligheter. Den latinska formen Teresia var den vanligaste under 1800-talet och början av 1900-talet, medan Terese (oftast med stavningen Therese) ökade hastigt under slutet av 1970- och hela 80-talet, då det var ett hett modenamn (t.ex. simmerskan Therese Alshammar, f. 1977). Vid millennieskiftet bars namnet Therese/Terese (med eller utan en eller två accenter) av omkring 52000 kvinnor, medan de som hette Teresia/Theresia var omkring 16000. Under 90-talet har Therese fått allt lägre placeringar på topplistorna; år 2000 kom det på 92:a plats bland tilltalsnamnen på flickor som föddes det året. En vanlig smekform är Tessan.

Teresia kom in i almanackan 1865 som en hedersbetygelse mot prinsessan Therese, Karl XV:s och Oskar II:s svägerska, som var gift med deras yngre bror August. Namnets ursprungliga placering var 27 april, men 1901 års namnkommitté flyttade det till den föregående dagens datum, eftersom man ville högtidlighålla frihetskämpen Engelbrekts dödsdag 27 april. Det namn som 1901 fick ge plats åt Teresia var Kletus eller Cletus, som bars av en av de första påvarna. Namnparet Teresia – Terese introducerades genom tvånamnslängden från 1993.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.