Tobias

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Mansnamnet Tobias är den grekiska formen av ett hebreiskt namn med betydelsen ’Gud är godheten’.

Tobias har nått svenskt namnskick genom en av Gamla testamentets apokryfiska skrifter, Tobits bok, där en av huvudpersonerna heter Tobias. Innehållet är minst sagt dramatiskt och utgör i själva verket en version (den äldsta kända) av en spridd folksaga. Tobias är son till den fromme israeliten Tobit som lever blind och utblottad i staden Nineve. Fadern sänder honom till en vän för att hämta pengar, och på resan får han en följeslagare som senare visar sig vara ängeln Rafael. De övernattar i ett hus där sju män har dödats på sin bröllopsnatt av en demon som tagit sin boning i bruden, husets dotter Sara. På sin följeslagares inrådan fångar Tobias en fisk och tillverkar av dess inälvor en rökelse som driver bort demonen. Slutet blir lyckligt: Tobias gifter sig med Sara och botar faderns blindhet med den undergörande fisken.

Berättelsen om Tobias gav under medeltiden upphov till en sedvänja, de så kallade Tobiasnätterna, som innebar att nygifta brudpar skulle leva i avhållsamhet ett visst antal nätter efter bröllopet. Den inspirerade också Olaus Petri till det kanske första skådespel som har skrivits på svenska, ”Tobie Comedia” (1550).

Det tidigaste belägget för namnet Tobias i Sverige är från år 1300. Det kom in i almanackan på dagens datum 1709 och var ett inte ovanligt namn under 1700-talet (t.ex. skulptören Johan Tobias Sergel, 1740–1814). Under en stor del av 1900-talet hade det en relativt blygsam frekvens; siffran låg i början av 70-talet kring 2000. Vad som sedan hände var att Tobias blev ett av 80- och 90-talens modenamn, som vid millennieskiftet bars av omkring 28000 svenskar. Den vanligaste smekformen är Tobbe.

I tvånamnslängden från 1993 lanserades namnparet Tobias – Toini, men i den nya namnlängden står Tobias åter som enda namn.

I katolsk tid var 2 november minnesdag för de döda och kallades alla själars dag. Det var en dag då man läste förböner för avlidna släktingars själar för att förkorta deras lidanden i skärselden. Alla själars dag upphörde att firas i samband med reformationen på 1500-talet, men i vår tid har i stället alla helgons dag (lördagen efter 1 november) blivit en dag ägnad åt de dödas minne.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.