Valborg

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Valborg är ett kvinnonamn av tyskt ursprung som motsvarar de fornhögtyska formerna Valburg, Waldburc. Förleden är sannolikt bildad till verbet waltan ’styra’, ’härska’, och efterleden -burg betyder ’beskydd’.

Namnet Valborg finns belagt i Sverige sedan 1200-talet. Det infördes av tyskar och var en följd av den tyska kulten kring Sankta Walburga eller Walpurgis som levde ca 710–779. Hon var en anglosaxisk furstedotter som blev abbedissa i ett kloster i Heidenheim i Sydtyskland. Den dag då hennes reliker skrinlades och helgonkulten av henne inleddes var 1 maj. Genom att detta datum på många håll i Europa uppfattades som inledning på sommaren knöts vårseder till valborgsmässan som egentligen inte har något med helgonet att göra.

Valborg var länge ett ovanligt namn i Sverige, och det berodde bl.a. på att det inte stod i almanackan. Under decennierna kring 1900 blev det emellertid ett modenamn. Sedan dess har det minskat i frekvens, och vid millennieskiftet bars det av omkring 12000 kvinnor. Den vanligaste smekformen är Bojan.

Med tanke på att valborgstraditioner har förekommit i Stockholm sedan slutet av medeltiden, är det egendomligt att namnet Valborg kom in i den svenska almanackan först 1901. Anledningen kan vara att första maj ända till utgången av 1772 var en s.k. apostladag, en halv helgdag, vigd åt apostlarna Filippus och Jakob d.y.

Första maj har också sedan länge varit en profan festdag i städerna. Ute i byarna hölls bystämma första maj, och när den internationella arbetarrörelsen vid 1800-talets slut skulle utse en årlig demonstrationsdag föll valet på första maj. 1939 blev första maj helgdag i Sverige.

Apostlanamnen Filippus och Jakob står fortfarande kvar på dagens datum i de katolska ländernas almanackor. I Sverige valde 1901 års namnkommitté att flytta fram det första apostlanamnet, Filip, en dag och sätta in Valborg på dagens datum. I tvånamnslängden från 1993 lanserades namnparet Valborg – Maj (se 19.5), men i den nya namnlängden står Valborg åter som enda namn. Det är en markering av den betydelse som valborgsmässoaftonen och första maj har fått i den svenska festkalendern.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.