Vera, Veronika

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Vera är ett ryskt kvinnonamn som är bildat till substantivet vera ’tro’. Det kan även vara en kortform av Veronika. Det senare namnet har latinskt ursprung och anses vara en omtolkning av det grekiska Berenike ’den segerbringande’.

Vera nådde finlandssvenskt namnskick vid mitten av 1800-talet och blev populärt i Sverige på 1910- och 20-talen. Det är vanligare på Gotland än på fastlandet, vilket säkert beror på att det har nått oss österifrån. Inte sällan associeras det med latinets vera ’den sanna’. Vid millennieskiftet fanns det omkring 11000 svenskor som hette Vera.

Namnet Veronika tolkades under tidig medeltid som ett namn bildat av senlatinets vera icon ’sann bild’. Detta ledde till uppkomsten av en legend om en kvinna vid namn Veronika som torkade svetten från Jesu ansikte när han bar sitt kors till Golgata. På svetteduken syntes sedan bilden av Jesus. Motivet har gestaltats av flera konstnärer, och den föregivna duken förvaras som relik i Peterskyrkan i Rom. I den katolska världen är den heliga Veronikas minnesdag den 12 juli. Hon har i vår tid blivit fotografernas speciella skyddspatron.

Veronika förekom i svenska almanackor på 1600- och 1700-talen men utmönstrades 1774 till förmån för Verner. Det har använts som svenskt personnamn sedan 1772 men fick inte någon större spridning förrän på 1970- och 80-talen. Om man räknar in alla stavningsvarianter (Veronica är den vanligaste), så fanns det vid millennieskiftet omkring 19000 svenskor som bar namnet.

Under medeltiden var 30 maj minnesdag för Basilius den store (ca 330–379), vars grekiska namn var Basileios. Han var biskop i Caesarea i mindre Asien och räknas som det grekiska klosterväsendets fader. Namnet Basilius stod i de svenska almanackorna fram till 1901, då det byttes ut mot Fritjof. I 1993 års namnlängd fanns namnparet Fritiof och Frej på dagens datum, men i den nya namnlängden har alltså Vera och Veronika intagit deras plats. Båda dessa namn fanns i tvånamnslängden på andra datum; Veras dag var 8.12 och Veronikas var 17.8.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.