Verner, Valter

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Mansnamnet Verner är av tyskt ursprung; den fornhögtyska formen var Warinheri, kanske en sammansättning av warin, som antas vara benämningen på en germansk stam (varner), och heri ’krigare’. Även mansnamnet Valter har tyskt ursprung; dess fornhögtyska form var Walthari eller Waltheri. Förleden återgår på verbet waltan ’härska’, ’styra’, och efterleden är heri ’krigare’.

Verner var ett omtyckt namn i Tyskland under medeltiden och finns tidigast belagt från Sverige år 1279. Det fick förnyad popularitet under 1800-talet (t.ex. författaren Verner von Heidenstam, 1859–1940). Under 1900-talet förekom det särskilt under de två första årtiondena (t.ex. författaren Werner Aspenström, 1918–97) men har sedan dess blivit alltmer ovanligt. Vid millennieskiftet fanns det omkring 12000 svenskar som hette Verner eller Werner.

Även Valter var ett populärt namn under tysk medeltid och bars bl.a. av tidens främste tyskspråkige poet, Walther von der Vogelweide (ca 1170–ca 1230). Det nådde Sverige redan på 1100-talet och fick liksom Verner en uppgång på 1800-talet. Impulserna kom från både tyskt och engelskt namnskick (t.ex. författaren Walter Scott, 1771–1832). Under 1900-talet var Valter mest i bruk under de tre första årtiondena. Vid millennieskiftet fanns det omkring 14000 svenskar som hette Valter eller Walter. En lågtysk form som var vanligare hos oss på 1700-talet än den är i dag är Volter.

Verner har stått på dagens datum i almanackan sedan 1774 då det efterträdde Veronica (se 30.5). I tvånamnslängden från 1993 återkom Veronika och bildade namnpar med Verner. Valter introducerades genom 1901 års namnlängd och fick då 29 januari som sitt datum. I den nya namnlängden har namnet sammanförts med Verner, eftersom de innehåller samma efterled med betydelsen ’krigare’.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.