Vibeke, Viveka

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Vibeke är ett ursprungligen lågtyskt-frisiskt kvinnonamn som uppstått som en diminutivbildning till namnet Wiba, som i sin tur är en kortform av namn med förleden Wig- ’strid’, t.ex. Wigburg, Wigberta. Viveka är en sidoform av Vibeke som främst förekommer i Sverige.

Namnet Vibeke är vanligt i Danmark, där det har funnits sedan 1300-talet. I den danska historien förbinds det särskilt med Vibeke Kruse (död 1648), den danska drottningens tjänstepiga som blev Kristian IV:s älskarinna och födde honom två barn. I Sverige förekom formen Vibecka i början av 1700-talet men utkonkurrerades av Viveka. Formen Vibeke nådde svenskt namnskick så sent som 1910. Vid millennieskiftet fanns det omkring 600 svenskor som hette Vibeke.

Det tidigaste svenska belägget för Viveka är från 1714, då med stavningen Vivica. Det förekom till en början främst i adliga familjer men nådde under 1900-talet ut i alla samhällsklasser. Populariteten var störst under 1940- och 50-talen. Om alla stavningsvarianter räknas in fanns det vid millennieskiftet omkring 6000 svenskor som hette Viveka.

I vår äldsta almanacka från 1585 stod det ”Ethmund bis.” på dagens datum. Därmed avsågs den engelske ärkebiskopen Edmund av Canterbury som dog 1240. Namnet Edmund stod kvar i 1901 års namnlängd liksom i tvånamnslängden från 1993, där det bildade par med Gudmund. I den nya namnlängden har Edmund förts till Edvard (18.3) och givit plats för namnparet Vibeke – Viveka.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.