Vilhelm, Helmi

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Mansnamnet Vilhelm är av tyskt utsprung. Den fornhögtyska formen är Willahelm, en sammansättning av willio ’vilja’ och helm ’hjälm’. Kvinnonamnet Helmi är en smekform av Vilhelmina (se 26.5).

Den franska formen av Vilhelm är Guillaume. Detta namn var på medeltiden särskilt populärt i Normandie, och i sin engelska form William kom det att bli lika populärt på de brittiska öarna. Den som introducerade namnet där var främst den normandiske hertigen Vilhelm erövraren (ca 1028– 1087), av engelsmännen kallad William the Conqueror, som 1066 blev kung av England med namnet William I.

Namnet Vilhelm introducerades i Norden genom en parisisk prelat, Vilhelmus, som på 1100-talet kom till Danmark. De äldsta svenska beläggen för Vilhelm är också från 1100-talet. En form som har förekommit i Sverige sedan 1500-talet är Velam, i dag kanske mest känd genom inledningsraden i en Frödingdikt, ”Klunkom Velam Velamsson” (Ur kung Eriks visor). Under 1800-talet bars namnet Wilhelm av två tyska kejsare, vilket ledde till att det fick ökad användning även i Sverige. Populariteten nådde sin höjdpunkt omkring 1900, då Vilhelm var ett modenamn. Till det bidrog säkert att det bars av prins Wilhelm (1884–1965), son till Gustaf V och författare av diktsamlingar och reseskildringar.

Den vanligaste smekformen av Vilhelm är Ville. En smekform av William, Villy, började användas som dopnamn i Sverige vid mitten av 1800- talet. Två andra smekformer av William, Bill och Billy, har använts som officiell namnform från mitten av 1900-talet. Den fullständiga namnformen William (som i Sverige på 1800-talet ibland stavades Viljam) har fått förnyad popularitet vid slutet av 1900-talet och är för närvarande ett av de hetaste modenamnen i Sverige.

Vid millennieskiftet fanns det ungefär 48000 svenskar som hette Vilhelm/Wilhelm. Omkring 13000 hette William/Villiam och omkring 6500 bar namnet Villy/Willy. Namnen Bill och Billy bars båda av omkring 2000 personer.

Helmi och Helmy började användas i Sverige vid mitten av 1800-talet. Helmi finns även som finskt namn och betyder då ’pärla’. Båda namnformerna var vanligast kring 1900 och har sedan dess haft en undanskymd plats i namnskicket. För närvarande finns det omkring 1500 kvinnor i Sverige som heter Helmi eller Helmy.

I de äldsta svenska almanackorna var dagens namn Sixtus. Det ersattes 1721 av Vilhelm. Den person som hyllades var ingen av de världsliga härskarna med detta namn utan den ovannämnde danske abboten Vilhelmus. I tvånamnslängden från 1993 introducerades namnparet Vilhelm – Willy, men i den nya namnlängden har Willy fått ge plats åt Helmi, som tidigare (med stavningen Helmy) stod tillsammans med Vilhelmina.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.