Viola

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Viola är ett ursprungligen latinskt kvinnonamn som betyder ’viol’. Det kan även vara en kortform av det italienska Violetta.

När vi möter Viola som namnet på en av kvinnorna i Shakespeares ”Trettondagsafton”, så är det troligen en kortform av Violetta, som var ett populärt namn i Europa på Shakespeares tid. Detta namn fanns i Sverige på 1600-talet men blev senare utkonkurrerat av Viola, som finns belagt sedan 1844. Viola hade sin främsta uppgångstid på 1910- och 20-talen (t.ex. formgivaren Viola Gråsten, 1910–94) men har sedan dess blivit alltmera osynligt i det svenska namnskicket. Kanske är en ändring på väg; i Danmark har namnet på senare år visat en uppåtgående trend.

Det äldsta uttalet av Viola är med betoning på första stavelsen. Så uttalas t.ex. den signatur bakom vilken kåsören Marianne Zetterström döljer sig. Uttalet Vióla har emellertid också blivit vanligt. Det är samma utveckling som har gjort att Cárola numera oftast uttalas Caróla. Antalet kvinnor i Sverige som heter Viola var vid millennieskiftet omkring 72000. Den engelska formen Violet har knappt 1000 bärare. Den förekommer även med försvenskad stavning, Vailet.

Dagens äldsta namn är Narcissus som stod i almanackan till minne av en biskop i Jerusalem på 200-talet. Kommittén bakom 1901 års namnlängd bytte ut det mot ett annat blomsternamn, nämligen Viola. I tvånamnslängden från 1993 introducerades namnparet Viola – Vivi, men i den nya namnlängden står Viola åter som enda namn.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.